Ulfsunda slott: mycket, mycket bra

Vi åker ju iväg på hotellweekends ibland. Oftast på vanliga hotell, men någon gång på slott. Rånäs, där vi bodde på vår tre-årsdag tyckte vi var väldigt bra, men nu har vi hittat en ny favorit.

Ulfsunda slott! I julklapp gav jag Johan en natt på Ulfsunda slott. Jag hittade slottet i någon tidning och köpte ett ”privatpaket”. En natt i dubbelrum med eftermiddagsfika, tre-rättersmiddag och frukost för 1 995 kr per person. 3 000 för en natt är mycket pengar, men en väldigt bra julklapp. Ulfsunda slott ligger dessutom i Ulvsunda, Bromma, och går mycket enkelt att nå med SL. Viktigt för oss.

Det började mindre bra. Jag bokade via mail och det blev oerhört rörigt när de svarade med otydliga följdfrågor, dåliga svar på mina frågor och lång tid mellan mailen. Men till slut var vi inbokade en lördag-söndag i januari. Men på torsdagen, bara dagar före vistelsen, ringde de och avbokade oss. Kvinnan i luren var väldigt trevlig, men tyvärr var vi de enda inbokade gästerna och då kunde de inte hålla slottet öppet. Det förstår man ju (och två dagar före lön första månaden efter jul kanske det inte är så många som vill bo på slott), men för mig hade det varit bättre att få den infon så tidigt som möjligt, medan slottet ville vänta till sista stund för att se om någon annan bokade in sig. De lovade ”att vi ska ta extra bra hand om er” som kompensation.

Nästa helg vi kunde var nu i slutet av mars. Men nu hade slottet ett förmånligt pris om man ville boka till en natt. Så i fredags tog vi tunnelbana och buss till Ulfsunda slott. Och det var här det vände. Det allra mesta var mycket mycket bra när vi väl kom till slottet.

Det började med att vi blev uppgraderade till svit istället för rum. Deras finaste svit, bröllopssviten. Som dessutom var inredd i precis den afrikanska/koloniala stil vi älskar (slump förstås, men en fantastisk slump). När vi kommer in i sviten står en flaska champagne, choklad och färsk frukt på bordet. En bra kompensation!

Maten
På fredagen hade vi picknick på rummet, bland annat med mat från Delikatessgrossisten som lägligt hade haft en försäljningseftermiddag i TV4s reception. Frukosten på lördag var bra. Allt man ville ha fanns, och allt var gott, men det var inget överdåd. Det enda som var lite trist var att det bara fanns två sorters bröd. Ett mycket gott surdegsbröd och en vanlig förpackning färdigskivat rostbröd. Några ytterligare val hade gjort frukosten perfekt.

Slottet är noga med att inte kalla eftermiddagens matstund för Afternoon tea. Bra. För det var ett mycket bra eftermiddagsfika, men inte alls afternoon tea. Frukost, bakverk, småkakor, godis och kaffe samt te. Massor med tesorter. Tyvärr inget kallt att dricka, vilket blir törstigt för mig som inte dricker kaffe eller te.

Middagen var också bra. Kockarna har tävlat i diverse tävlingar, bla Årets kock. Förrätten skulle bestå av fisk, och det imponerade på oss när både bokning, kök och servis kom ihåg att vi inte äter det. I vanliga fall kan man påminna om det hundra gånger och ändå får man fisk på tallriken. Nu fick vi istället en sallad på närproducerad blåmögelost, gurka och gulbetor samt hasselnötter. Till detta en vattenkrassemajjonäs och små dekorationer av inlagd gurka. Väldigt gott!

Bröd serverades; tre sorter (varför hade man intet av detta på frukostbordet?), alla mycket goda. Varmrätten bestod av lammbog med korn/lammkorv, jordärtskockspuré och en röra på tryffel och Karl-Johansvamp. Dessert var rödbeteor, blåbär, frusen yoghurt och maltsmulor. Låter knasigt men var väldigt gott. Till kaffet fick man en bit marmeladkonfekt.

Drycken: vi tog vinpaketet trots av vi dyrt och heligt lovat varandra att inte göra det. Vi dricker aldrig så mycket vin och klarar helt enkelt inte av tre glas till en middag. Men den extremt entusiastiske sommeliern lyckades övertyga oss. Det var kul att testa vinerna som skulle passa så bra till och de var goda, men absolut inga viner vi skulle välja eller köpa själva. Därför kändes priset, 660 kronor för båda, högt.

Portionerna var genomgående små, vilket kändes riktigt skönt. Det enda negativa med middagen var att allt gick för snabbt. På 70 minuter hade vi klarat av en trerättersmiddag. Å andra sidan vill man ju utnyttja slottet så på ett sätt skönt att inte bli fast i en matsal.

Rummet
Alla rum på slottet är olika och är inredda av olika (?) designers. Vi bode i rum 211, bröllopssviten. Här var temat kolonialt, afrikanskt. Precis vår stil, alltså! Visst, det hade dragits några varv för mycket, men om de inte tagit i hade det känts som att vi var hemma. Rummet var väldigt stort och luftigt. Badrummet likaså och mellan badrummet och hotellrummet var väggen helt av glas. Här, till skillnad från Clarion Sign, kunde man dock dra för gardiner. Badkaret stod precis utanför badrumsglasväggen; alltså ute i själva rummet. Lyxigt!

Ulfsunda skriver på sin sajt att rum 211 inte kan beskrivas i ord utan måste ses. Det låter fjantigt, men det är sant. Rum 211 på Ulfsunda slott ligger nu delad etta med rummen på Park Hyatt i Tokyo på min hotellrumslista.

Sammanfattning
Åk hit!

Betyg
Om bokningen varit enklare, middagen långsammare och frukostbröden fler hade Ulfsunda slott fått en 5:a. Nu blir det betyg 4,5.

betyg 4,5

Ulfsunda Slott rum 211

TisdagsTema: Långsamt

Tänkte att jag skulle ta upp TisdagsTema igen. Slutade för att jag tyckte att WordPress, som Granding.se använder som teknisk plattform, gjorde bildhanteringen sämre. Nu har det blivit bättre/jag har vant mig.

Så: att stå och vänta på en tunnelbana när man är trött på morgonen får tiden att gå långsamt.

TisdagsTema: långsamt

Mina tidigare tisdagsteman hittar du här.

Ny matta

Förresten, vi har köpt en ny matta!

Vi har, sedan vi flyttade in för två år sedan, letat efter den perfekta mattan. Vi köpte en matta på Ikea för cirka ett år sedan, men ingen av oss gillade den egentligen. När vi sedan gjorde golven mörka passade den gråa mattan ännu sämre.

Istället tänkte vi oss en Kelim-matta. Jag fick ett presentkort på mattaffären Tusen och en natt på Hornsgatan i födelsedagspresent. I lördags var vi av en slump inne i butiken. Och hittade den perfekta mattan. En Kelimmata på ullvarp från Afghanistan. Så snygg!

Att vi, med presentkort, bra rabatt och Blocketförsälning av den förra mattan fick denna för 2 250 kr känns fantastiskt.

Nyinköpt Kelimmatta

Ingen bra statistik

Jag gillar inte nyårslöften. Tycker mest att det är ett tillfälle för viljelösa människor att lova saker de ändå inte kommer hålla. Lite patetiskt sådär. Trots det gav jag ett nyårslöfte nu senast. Att jag bara skulle ha saker inplanerade två av fem veckodagskvälalr per vecka. Hur tror ni det gick?

Vecka 1 var jag i Guadelopupe, så det räknas inte
Vecka 2: 4 kvällar upptagna
Vecka 3: 3 kvällar upptagna
Vecka 4: 4 kvällar upptagna
Vecka 5: 4 kvällar upptagna
Vecka 6: 5 kvällar upptagna
Vecka 7: 2 kvällar upptagna
Vecka 8: 3 kvällar upptagna
Vecka 9: 5 kvällar upptagna
Vecka 10: 5 kvällar upptagna
Vecka 11: 2 kvällar upptagna (onsdag, torsdag, fredag avbokade jag saker pga tandutdragningen)
Vecka 12: 5 kvällar upptagna

Jag har inte räknat med kvällar då bara Johan och jag gjort saker, typ firat hans födelsedag med restaurangmiddag osv. Inte så bra statistik so far alltså …

Latte House: alla fel

Ställe: Latte House
Kategori: kafé
Prisklass: normalt
http://www.lattehouse.eu/

Sällskapet beställde: Räksallad, grekisk sallad, ost- och skinksallad.

Utlåtande:
Latte House misslyckades med nästan precis allt under vårt besök. I början tyckte vi nästan att det var lite sött, hur dåliga kan man vara, liksom? Men ju fler fel som begicks, ju sämre humör blev vi på. Ska se om jag kommer ihåg alla fel …

Vi beställde en grekisk sallad, en räksallad och en ost- och skinksallad. Menyn, som satt på stora skyltar på väggen, listade alla ingredienser i rätterna. Typ: Grekisk sallad: isbergssallad, gurka, tomat, fetaost, rödlök och oliver. Jättebra att alla ingredienser står! Då kunde jag beställa en grekisk sallad utan lök och mamma få sin räksallad utan majs. På läskkylen stod det 25 kr på dörren för 33-centilitersflaskorna och 25 kr på dörren för 50-centilitersflaskorna. Jag beställde en Coca Cola Zero och fick förstås den lilla varianten. Nu ville jag bara ha 33 centiliter så sa inte till, men riktigt fult att ge kunden den lilla när den stora kostar lika mycket (och konstig prissättning!).

Vi satte oss ned och väntade. Efter ett tag ropade de och undrade vad vi ville ha för dressing. Grekisk = ingen, räk = olja/vinäger och ost- och skinka = curry svarade vi. Nej, olja/vinäger hade de inte, fast det stod på menyn. Men vi har en jättegod som heter Rhode ISland (alltså uttalat på svenska). Servitrisen trodde de uppfunnit den själva … Och curry fanns inte, men mangocurry fanns. Nej, inte enligt menyn påpekade vi. Aha, ok, curry hade de. Vi väntade lite till och sen ropade de igen: vad vill ni ha för dressingar? Äh, vi sa ju just det? Det verkade hon inte ha något minne av. Så samma procedur igen. Med svaret ”man kan bara få dressing på sallad, inte macka”. Så bra, eftersom vi beställt sallader och inga mackor …

Och så väntade vi igen. Till slut kom den grekiska salladen. Den fullkomligt badade i vatten. Och hade en extra ingrediens: groddar (urk!). Några minuters väntan. Så kom räksallade. Full med pasta. Eftersom mamma hatar psatasallad sa hon till. Och fick ett mycket surt svar att, ”ja, det är pastasallad”. Jag har inte beställt pastasallad, jag vill inte ha pasta. ”Alla våra sallader är pastasallad”. Mamma pekar på min tallrik, som ju inte har pasta. ”Ja, alla utom den grekiska”. Jaha, ok, hur ska vi veta det? Servitrisens ”så är det” gav vi inte mycket för. Ingenstans stod det något om pasta. Surt tog servitrisen bort mammas tallrik. Och så kom Johan sallad. Fullkomligt dyngsur den också. Efter några minuter var det dags för andra försöket med räksalladen. Nu utan pasta men full av majs. Och jätteblöt. Förstås.

Tyvärr var inte lokalen bättre än maten. Illgul med illröda inslag. Kul med färg, men ofta tar man en fika eller lunch för att få en paus. Här fick man mest migrän.

Sammanfattning:
Uruselt. Rakt av uruselt.

Betyg:
Överkorsad tass
betyg 0

Kafé

Aj

Drog ut en visdomstand i onsdags. Det mesta gick fel. Vilket i och för sig var väntat eftersom jag har världens lägsta smärttröskel, en (ofarlig) blodsjukdom och ett hatfyllt förhållande till tandläkare. Ska inte ta de jobbiga detaljerna här. Bilderna nedan säger det mesta.

Buljongmiddag

Trösttulpaner

Londonbilder

Vet inte hur det gick till, men tyvärr tog jag väldigt få bilder i London. Men här är de i ala fall! London mars 2010

London!

Nu drar vi till London. Tillbaka söndag kväll.

London

Våren är på väg

Den 2 februari tog jag den första bilden. Det är en isvarg som stått utanför TV4. Idag ser isvargen ut som på bild nummer två. Våren är på väg!

Isvarg av Tjåsa Gusfors utanför TV4s entré

Nu är det kört för isvargen

En text. Och en till.

Igår publicerades ett blogginlägg som fick mycket uppmärksamhet. Inlägget handlar om en man som vuxit upp med en dominant mamma. Efter att ha blivit tipsad om inlägget från flera olika håll läste jag det. Modigt, naket, tragiskt och smärtsamt. Men så läser jag kommentarerna. Där har mannens tvillingsyster kommenterat. Och plötsligt blev allt så mycket mer intressant. Läs inlägget. Men se till att läsa systerns kommentar också.

Soffa säljes

Min bror säljer sin soffa. Intresserad?

El Diablo: var är tequilalistan?

Ställe: El Diablo
Kategori: restaurang
Prisklass: mellan/dyr
http://www.el-diablo.se/

Sällskapet beställde: (Kopierar menyn, skrivfelen är alltså inte mina)
* Oxfilè tartar smaksatt med tryffel och senap serverad med blomkålscrème, chilibakad portobello samt inlagd tomat
* Någon form av renfilé som tyvärr inte finns på menyn på sajten
* Konfiterad grissida från Domta gård  med en salsa på physalis och tomat serveras med senapssky, sötpotatispurè och ölkokt purjolök
* Hjortytterfilè med marmelad på chili och blåbär, potatiskaka smaksatt med karljohansvamp serverad med jordärtskockspurè och en rödvinssky med enbär
* Ostar från Juurs mejeri i Flen:
Sörmlands ädel: En prisbelönt krämig ost med stor och fyllig smak. Mjukare än Roquefort, men fastare än Gorgonzola. Blanka: Vitmögelost med rund och mild smak Granbarksost: Omges av en ring av granbark som
ger smak och karaktär.Ostarna serveras med fikonmarmelad och rödlökschutney samt grissinis
* Chokladterrine serverad med päronsorbet, mintmousse, pärongelè och karameliserade pinjenötter

Utlåtande:
Först tyckte vi att vi fick lokalens sämsta bord, vi blev nämligen placerade bakom ytterdörren i en liten vrå. Det visade sig dock snabbt att det snarare var det bästa bordet: lokalen blev snabbt full (man avvisade gäster som inte beställt bord hela tiden) och ljudvolymen steg för varje minut. Vårt lilla hörn agerade som en härlig oas dit kaoset inte nådde fram.

Personalen var ojämn. Killen som först mötte oss var trevlig, effektiv och duktig. Killen som blev vår servitör var rörig, hade ingen koll och var långsam. Att säga att han var dålig är för starkt, men han hade kunnat skärpa till sig.

Vi gick dit främst för tequilan. Tyvärr hade stället som, åtminstone när det kom, lanserades som ”Tequilaställe” och ”Stockholms främsta Tequilabar” ingen tequilalista. Jag väntade mig en lista, minst lika seriös som en vinlista, med alla olika tequilasorter. Både för att dricka rent (och nej, tequila ska inte shotas!) och för att få drinkar av. Nu fick vi istället bli de jobbiga kunderna som frågade om allt. Och trots att vi förklarade vad vi var ute efter hade vi när vi gick hem bara fått testa tre olika sorter (på sju eller åtta tillfällen)!

Istället var det maten som stod i fokus. Och maten var god. Men alldeles för tillkrånglad för min smak. Varför ha ”Chokladterrine serverad med päronsorbet, mintmousse, pärongelè och karameliserade pinjenötter” när man kan få det minst lika gott med bara choklad och päronsorbet? (Ja, det var min dessert, och chokladterrinen var fantastisk och päronsorbeten god. Resten var bara konstigt).

Sambon var dock riktigt nöjd med sin mat och som sagt – allt var gott, det är bara jag som vill ha det lite renare.

Till maten drack jag margeritas och Johan testade en margerita, några rena tequilas och en Mexican Coffee (typ Irish men med tequila = roligare än gott tydligen).

Sammanfattning:
Bra mat, bra dryck. Men katastrof att man inte har en tequilalista! Det drar ned betyget från 4 till 3.

Betyg:
3
betyg 3

Ostar från Juurs mejeri i Flen:  Sörmlands ädel: En prisbelönt krämig ost med stor och fyllig smak. Mjukare än Roquefort, men fastare än Gorgonzola. Blanka: Vitmögelost med rund och mild smak. Granbarksost: Omges av en ring av granbark som ger smak och ..

Dagens måste-läsning

Vår abortläkare våldtog patienter. Om illegala aborter, dumma lagar och en idiot till läkare.

Dags för Svea igen

Förresten, jag vet ju att ni är några som följer mig (egentligen min bror) gällande sparinstitut. Nu är det dags att lämna Hoist för Svea!

Olika perspektiv

Den 22 februari 2009 tog jag en bild som jag döpte till ”Äntligen snö!”. Den 22 februari 2010 tog jag en bild som jag döpte till ”20 minusgrader”. Man kan lugnt säga att 22/2 2009 var rätt olik den 22/2 2010.

Äntligen lite snö!

22/2 2010: 20 minusgrader i Stockholm

Copyright © Granding

Byggt på Notes Blog Core
Powered by WordPress