Sålt, klappat och klart

Nu är Hornsgatan såld, nycklarna överlämnade och vi har inte längre något med lägenheten att göra. Köparna uttrycker samma sak som vi kände när vi först såg den – ”här MÅSTE vi bo” – så tror den är lämnad i bra händer.

Här på Östgötagatan har det inte hänt mycket idag. Vi har jobbat, sålt lägenhet och kvällen tillbringades hemma hos bror med familj, grillandes på deras uteplats. Skönt att fokusera på något annat än flytt!

Men lördag och söndag blir uppackningsdagar. Nästa vecka jobbar vi och tidigt på lördag är det dags för tre veckors bilande i Europa.

En snabb dricka i ett hörn sv terrassen
20130705-235309.jpg

100 meter hem

Vi brukar bo på hotell i Stockholm när vi kan. (Hittills är det nio hotell tror jag). Finns få saker som är så lyxiga som att bo på hotell i sin egen stad tycker vi. Sambon har alltid sagt att den ultimata lyxen vore att bo på Rival eftersom det ligger 100 meter hemifrån, husen är till och med ihopbyggda.

I julklapp gav jag sambon biljetter till pjäsen Rain man, som spelas på Rival. Och i födelsedagspresent fick han hotellövernattning på Rival. Igår såg vi pjäsen (väldigt bra!) och idag hänger vi på rummet och ser Melodifestivalen. Och så tittar vi på utsikten. Det ljusgula huset överst är vårt hem.

Bor på hotell Rival i helgen. Ser hela vägen hem, huset överst är vårt

Legenderna, grannarna och Eric Ericson

Enligt legenden (alltså grannarna) har det hänt mycket spännande i vårt hus. Bland annat så ska Lasse Strömstedt ha varit den som 1976 gjorde om vår lägenhet till etage och satte in en trappa från Långholmen.

Och grannen Gunilla var med och avsakraliserade Skeppsholmskyrkan, numera Eric Ericsonhallen. Denna Eric Ericson, vars dödsbud kom idag, ska också ha bott i vår lägenhet.

Jag vet inte om något av ovanstående stämmer, men en bra story är ju alltid kul, så jag väljer att tro på det. Fakta är i alla fall att man rev Bellmans födelsehus för att bygga vårt kvarter.

Eric Ericssonhallen på Kulturnatt

Slutet på en fyraårskris

Nu har vi bott i vår lägenhet i drygt fyra år. Och vi har precis genomlidit – och kommit ur – en fyraårskris. Det är fortfarande så att jag är avundsjuk på mig själv för att jag får bo i en så bra lägenhet. Men vi har ändå varit sugna på att flytta, av många olika anledningar. Och ni vet hur det är då. Man är ständigt på väg, aldrig lugn. Vilket också gör att man låter saker förfalla där man är.

Men nu har vi som sagt kommit ur krisen. Det som behövdes var en alldeles perfekt lägenhet. På en alldeles perfekt plats. När vi trots det valde att bo kvar var det tydligt. Det är här vi ska bo. Så nu fokuserar vi på att göra vårt hem till det allra bästa. Första steget är att byta ut alla hemska fönsterhandtag.

Huset är byggt 1889 och nu har vi hittat fönsterhandtag som hör hemma i hus byggda mellan 1880 och 1910. Och första handtaget är på plats!

Nytt handtag

Hyllor, hyllor, hyllor

Vårt nyväckta intresse för att fixa hemma har fortsatt. I helgen tog vi itu med kontoret.

Vi flyttade in här i mars 2008, och alla rum utom kontoret har på något sätt fått lite kärlek. Kontoret slängde vi in allt i, och mer eller mindre stängde dörren. Eftersom Johan arbetar hemifrån har den stackarn fått sitta i detta hemska rum i cirka 6 455 timmar sedan vi flyttade in. Igår gick vi till Järnia och handlade loss och så har vi ägnat helgen åt fix.

Nu är rummet mycket luftigare samtidigt som vi fick in mer förvaring. Win-win med andra ord! Johan ”fejktapetserade” runt sitt skrivbord med snygga dokument som hör till hans jobb. Nu ska vi bara köpa bättre taklampor. (Och måla om, men det får ske någon annan gång).

Dags att styra upp hemmet

I augusti fick vi för oss att vi skulle flytta. Radade upp orsaker till varför vi inte ville bo kvar och gick på visning. Lägenheten var bra. Området inte lika. Jodå, fantastiskt för väldigt många, men inget för oss. Så vi bestämde oss för att bo kvar. Och satsa på vårt nuvarande hem.

Nu har vi satt upp ett stort, stort papper på väggen där vi listat allt vi ska ta tag i hemma. Visst vill vi göra stora saker (som att fixa båda badrummen och köket) men nu fokuserar vi på småsakerna som aldrig blir av. På listan står saker som att inreda kontoret (vi slängde bara in allt där när vi flyttade in för 3,5 år sedan och stängde dörren) och rama in tavlor. Och på lördag börjar vi måla om i Biblioteket.

Ny matta

Förresten, vi har köpt en ny matta!

Vi har, sedan vi flyttade in för två år sedan, letat efter den perfekta mattan. Vi köpte en matta på Ikea för cirka ett år sedan, men ingen av oss gillade den egentligen. När vi sedan gjorde golven mörka passade den gråa mattan ännu sämre.

Istället tänkte vi oss en Kelim-matta. Jag fick ett presentkort på mattaffären Tusen och en natt på Hornsgatan i födelsedagspresent. I lördags var vi av en slump inne i butiken. Och hittade den perfekta mattan. En Kelimmata på ullvarp från Afghanistan. Så snygg!

Att vi, med presentkort, bra rabatt och Blocketförsälning av den förra mattan fick denna för 2 250 kr känns fantastiskt.

Nyinköpt Kelimmatta

Om en saknad

I söndags åkte vi tillbaka till vårt gamla hood Barnängen. Förutom att titta och minnas var tanken att vi skulle åka med nya båten Lisen. Lisen låg tyvärr för ankar och vi fick åka med gamla vanliga Lotten istället. Mysigt det också.

Men, som alltid när jag är tillbaka i området, slås jag av en sak. Hur fantastiskt det är. Det finns ingen mataffär nära, närbutiken stänger 21, det ligger inte längs tunnelbanelinjen och vår lägenhet var för liten. Idag har vi världens bästa lägenhet, Konsum 100 meter bort, tunnelbanan på 300 meters avstånd och en dygnetruntöppen 7-Eleven i huset. Men fasiken vad jag saknar vattnet.

På besök i gamla hoods