Kategori Hornsgatan

Dags för nästa hantverkare

Förra veckan gjorde vi ju om golven på undervåningen. En hel söndag gick åt till att plasta in och ta bort saker. Hela veckan var det hantverkare här och vi fick ta oss ut och in genom övervåningen. Sen tog det en halv söndag att avplasta allt igen. Idag fick vi äntligen ta in möblerna igen, som stått i hallen, köket och sovrummet så länge.

Och nu börjar vi om. Nej ok, inte riktigt. Men imorgon kommer vår favorithantverkare Steffe (han är underbar! Bara att han ringer och frågar om vi saknar vår favoritmålare ger honom så många pluspoäng jämfört med alla dåliga stockholmshantverkare) och ska måla om i Filmrummet. Så nu tar vi bort och rensar igen. Och klämmer in allt i hallen och Biblioteket. Dessutom kommer svärmor imorgon. Hon brukar sova i Filmrummet. Får vi klämma in dig i Biblioteket också Lena? :)

Trött idag

Eftersom dagens första punkt var ett möte på stan skulle jag få lite sovmorgon. Inte mycket, men på en vardag känns en timme till i sängen som extremlyx. Men vaknar med ett ryck av att det ringer på dörren. Tänker att ”jaha, hantverkarna är fyra timmar tidiga, men de har ju nycklar”. Det fortsätter ringa. Så rusar upp, på med kläder och ut i trapphuset – eftersom golven på undervåningen görs om får vi inte gå på dem – och ned en våning.

Där står en glad hantverkare som inte fattar att han väckt oss eftersom han är fyra timmar för tidig. Undrar varför han inte går in med sina nycklar och får svaret att dem har chefen. ”Men jag kan ta dina nycklar så kan jag låsa dörren sen”. Eh, nej tack. Golvfirman har redan ett par nycklar, jobbet avslutas idag och då vill jag gärna ha alla mina nycklar tillbaka.

Så trött idag. Och förundrad över hantverkare som kommer för tidigt.

Trevlig gårdsfest

Igår hade vår bostadsrättsförening fest på gården. Grannen Doris hade fixat med jättegod middag och fantastisk tårta (chokladdoppade jordgubbar på en tårta måste vara höjden av lyx!). Vår gård är både liten och avlång, men ett långbord fick precis plats. Och bra uppslutning: 8 av 11 lägenheter var representerade.

Träd på gården

Tetris, typ

Nu har Johan varit och fotat visningsexemplaret av vår nya soffa. Tyvärr bara med sin mobil, så det är ingen vidare bildkvalitet.

Nya soffan! Typ

Den ”korta” delen är alltså 2,15 m. Och den långa är 3,16. Vår soffa har en sittkudde mindre än den på bilden. Men tyget är det som syns. Och: soffan är alltså enorm. Även om det inte riktigt ser ut så på den här bilden.

Idag välkomnar vi ett monster

Vi ska göra om vårt filmrum. Vi har inte gjort något åt det sedan vi flyttade in och vi har aldrig trivts i det (de hemskt fula tapeterna som sitter där idag hjälper inte till, direkt).

Det först steget: att köpa ny soffa. Eftersom soffan kommer bli ”det” i rummet har vi varit på jakt efter en riktig pjäs. Idag hittade vi den. En ”hörnsoffa med öppet avslut”. (Det känns mer som en soffa med divan som har ryggstöd än en klassisk hörnsoffa).

Först ett armstöd på 35 cm, så en tvåsitsdel på 180 cm (2×90). Sen kommer ett hörn på 101 cm. Totalt är soffan 316 cm bred. Sitsen är 105 cm djup. Divan/hörndelen är 215 cm lång.

Med andra ord: vi har beställt ett monster. Det kommer bli så fantastiskt bra!

Tetris

OK: Vår soffa är djupare, bredare, har hörnet på andra sidan, har ett mycket bredare armstöd och i ett helt annat tyg. Men här är ändå en bild. Ska försöka åka till affären och ta en bättre.

Ordningen återställd

Vi har varmvatten igen. Elementen är avstängda. Och – i alla fall just nu – vi har bättre vattentryck än på månader.

Jag firar med ett bubbelbad.

Kall hårtvätt

Eftersom våra element öser ur sig värme mitt i sommaren kom en rörmokare till bostadsrättsföreningen igår. När han skulle stänga av värmen försvann varmvattnet. Fortum hade på något sätt kopplat det hela fel för x antal år sedan. Imorse var vi fortfarande utan varmvatten och jag fick tvätta håret under kökskranen. Kändes som förr i tiden, när mamma alltid tvättade sitt långa hår i vasken i Funäsdalen.

(Och ja, elementen är fortfarande brännheta.)

Som förr

En ny familjemedlem

Strax efter att vi flyttat in förra året köpte vi en stor växt. Vi döpte honom till Bertil. Någon månad senare fick vi veta att vår närmsta granne på våning 3 heter Bertil. Lite mysko men försent att döpa om växten. Så när vi kom hem med vår nya familjemedlem, en 153 cm lång giraff, var hans namnval enkelt. Sture! Vår närmsta granne på våning 4. Så nu har vi växten Bertil och giraffen Sture i Mysrummet.

Palmen är tillbaka!

Idag när vi satt i köket och åt middag skrek Johan till. Våra grannar, som vi ytterst sällan ser, på andra sidan gården började städa sin balkong. Nu väntade vi med spänning, skulle de ställa ut sin palm även i år? Vi omgrupperade oss runt köksbordet och vågade knappt äta. Men jo, så kom då palmen! Oj, så vi har saknat den.

Sömnlös på Söder

Efter en stressintensiv vecka med lite sömn blev det så äntligen sovmorgon idag. Vad händer då? Jo, den 81-åriga damen ovanpå bestämmer sig för att klampa runt i träskor. Klockan 7.00.

Fest på innergården och nystädad vind

14.30 fick vi för oss att det var dags att städa vinden. Det gäller att tajma det bra i det här huset, vinden är helt oisolerad och brukar vara stekhet eller iskall. När vi flyttade in sa vi att ”nu slänger vi inte bara upp saker på vinden utan fixar direkt”. Jovisst. Sex och en halv timme tog det. Hjälp vad mycket skit de förr-förra ägarna lämnat kvar!

21.00 var vi klara, och helt slut. Middag i soffan, bad och vid 23 stöp jag i säng. Sov gott fram till 3.30 då två tjejer i ett av grannhusen beslöt sig för att dricka sprit, lyssna på musik, banka på utemöblerna och skrika. Det ekade på innergården. Så nu sitter jag klarvaken – och dödstrött – i Filmrummet. Suck.

Nytt system i filmrummet

Vi har haft samma hemmabiosystem sedan jag först skaffade hemmabio. Då var systemet dessutom begagnat, Kristoffer var ursprungsägaren till Pioneersystemet från år 2001. Det har funkat jättebra hela tiden. Lite för bra. Vi kan ju inte dra på så högt längre. Och att då ha ett 5.1-system med allt vad det innebär i sladdväg har känts lite onödigt.

Så fyllde Johan år i förra veckan och fick ett nytt system av pappa. Rent tekniskt ett sämre system, men oj så mycket bättre för oss! Två apparater (en ”klump” och en subwoofer) mot tidigare åtta (dvdspelare, fem högtalare, subwoofer, lös display) och nästan inga sladdar alls. Och riktigt bra ljud!

För ett år sedan …

Strax efter 23 på kvällen den 1 februari 2008 skrev Johan på kontraktet till vår nya lägenhet. Själv var jag hos vänner i Malmö. Det var en otroligt seg budgivning, där vi till och med kopplade in en professionell pokerspelare som fick analysera och bestämma våra nästa drag. Lägenheten gick upp exakt en miljon och vi betalade 50 000 per kvadratmeter (på öret det snitt som gällde för Södermalm då).

Idag firar vi genom att äta på Dollys tillsammans med just de Malmö-vännerna.

Byta lägenhet?

Ikväll har jag hängt på HomeExchange.com. En sajt där man kan byta hem med andra semestersugna människor. Vi har tänkt på det i flera år, och idag gick vi in och satte oss in i det. För visst borde vår lägenhet vara attraktiv?

”5:a på Mariatorget, Södermalm. Nära vatten, både sjö och hav, och grönska. Alla kommunikationer ett stenkast bort (båtar, bussar, tunnelbana, pendeltåg). Etagelägenhet med balkong mot lugn, frodig innergård. Fem minuters promenad till ”Old Town”. Bubbelbadkar, trådlöst internet, datorer, tvätt, diskmaskin, bra kök. Huset byggt 1889 och 4 meter i takhöjd.” Och så lite snygga bilder på det!

Kanske är dags för oss att försöka?

Det här med grannar II

Idag är vi trötta. Grannen ovanför, en 80-årig dam, har levt om under större delen av natten. Hon gör det ibland, ganska ofta faktiskt. Ofta på dagtid också, men det kan man liksom leva med lite lättare.

Brukar säga att hon dansar träskotango, men egentligen låter det som att hon möblerar om. Och det är det jag inte förstår. Vad kan en 80-årig liten tant göra mitt i natten i sitt kök (det ligger precis ovanför vårt sovrum) som låter som en ommöblering?

Jag har ju skrivit det tidigare, att jag tycker att man ska klaga på sina grannar om de för oljud. Själv är jag dock mycket dålig på att göra det. Men det här funkar inte länge till. Det är ju inte bara en natt som blir förstörd, utan dagen efter och – om man ha otur – dagen efter det också. Men hur ska jag klaga? Känner inte riktigt för att hoppa i kläderna och stövla upp klockan 4 på natten. Och vad säger man? Helst vill jag ju bara skrika ”vad i helvete håller du på med människa, håll käften på natten, vi kan inte sova!” men det vore nog ingen hit …

Copyright © Granding

Byggt på Notes Blog Core
Powered by WordPress