Igår publicerades ett blogginlägg som fick mycket uppmärksamhet. Inlägget handlar om en man som vuxit upp med en dominant mamma. Efter att ha blivit tipsad om inlägget från flera olika håll läste jag det. Modigt, naket, tragiskt och smärtsamt. Men så läser jag kommentarerna. Där har mannens tvillingsyster kommenterat. Och plötsligt blev allt så mycket mer intressant. Läs inlägget. Men se till att läsa systerns kommentar också.

Min bror säljer sin soffa. Intresserad?

Vår abortläkare våldtog patienter. Om illegala aborter, dumma lagar och en idiot till läkare.

Förresten, jag vet ju att ni är några som följer mig (egentligen min bror) gällande sparinstitut. Nu är det dags att lämna Hoist för Svea!

Den 22 februari 2009 tog jag en bild som jag döpte till “Äntligen snö!”. Den 22 februari 2010 tog jag en bild som jag döpte till “20 minusgrader”. Man kan lugnt säga att 22/2 2009 var rätt olik den 22/2 2010.

Så här ser det ut på min Facebook just nu:

Vi är på väg till svärmor i Oskarshamn. Inte den bästa dagen att köra 33 mil på, vädermässigt.

Inte bra alls faktiskt. Nu har vi stått still sen 19.20. Totalt still. E22 vid Kårtorp: en bil har tappat ett hjul varvid “bussar och annat ställt sig på tvären” enligt SR. För ca tio minuter sedan kom någon form av hjälp, så. Oj nu får vi åka. en timme senare.

Men vad är grejen? Har vi en ny istid på gång?

Jag älskar vinter, kyla och snö. Och Sverige “ska” väl ha vinter i några månader. Antar att vi inte är vana.

Nu har det definitivt blivit för mycket av det goda. Grus i halva lägenheten (och hela hallen). Stora jackor, tunga skor, halsdukar och vantar behövs om man så bara ska till 7-Eleven i huset. Omöjligt att gå pga urusel snö- och isröjning. Och så har jag fått lägga tusentalskronor på specialprodukter för att min stackars hud (alltid extremtorr) ska överleva denna vinter. Specialhudsalva. Specialschampo. Specialbalsam. Specialunderkläder. Special, special, special.

Idag är det 9,2 minusgrader, det snöar och marken är täckt av en decimeter nysnö. Snälla, ge
mig tö nu! Jag inser att tö kommer innebära mer slask, mer grus och gummistövlar i oändlighet. Men ge mig tö! Jag lovar att inte klaga.

Imorse skulle jag på frukostseminarium. Det blev inte så.

Jag gick hemifrån strax efter 8. Hoppade på tunnelbanan på Mariatorget som vanligt. Vi kröp till Slussen där vi blev fast. Jag satt kvar. Sen kröp vi vidare. 45 minuter efter att jag gått på tåget kom vi fram till T-centralen. Där tog det till slut helstopp: man trodde det var rökutveckling. Det lät lite väl allvarligt tyckte jag och gav upp (och tur var väl det).

Promenerade till Hötorget för att ta bussen därifrån. Ha! Det stod bokstavligen hundratals människor i kö. Började gå mot Stureplan men där såg det likadant ut. Ringde stans alla taxibolag men de bara skrattade åt mig. Det var bara att gå. Eftersom jag missat frukosten på frukostseminariet slank jag in på ett Östermalmsfk och tog en macka.

9.55 var jag framme på jobbet.

Lena, svärmor, eller mum-in-law som hon kallar sig här på bloggen fyller år idag.

Hipp hipp hurra!