Resan i sammanfattning:

* En taxiresa helt utan stopp, varken för mat eller toalettbesök.

* En glömd nyckel.

* En kokande motor.

* En bil fastkörd i snön.

* En vält långtradare.

* En byggkran som ska lyfta en vält långtradare.

* En omväg på grund av en långtradare och en byggkran.

* En bilnyckel utan batteri.

* En stor mängd is, snö och halka.

Men, sammanfattning: alla är framme och alla mår bra.

Bild 1: För exakt en månad sedan landade jag här. Bild 2: Utsikt från jobbet idag.

Jag älskar snö och vinter. Men just nu är till och med jag trött på det. Tror egentligen att det är all “mellantid” som tagit död på vintergillandet, tiden nu i januari med is och slask.

Från 33 plusgrader till 16 minusgrader: med tre duntäcken och en tjocktröja somnade jag och sov i tolv timmar. Och inte ens då vaknade jag frivilligt utan blev upptvingad av Johan. Inget jag planerat för dagen har blivit av, men nu finns bilderna från resan på Flickr i alla fall: Alla bilder från resan.

Det blir inga texter nu, men om du vill se några bilder finns de på Flickr. Klicka på någon av bilderna till höger så kommer du till alla bilder.

04.15 imorgon bitti kommer taxin. Först Arlanda till Charles de Gaulle i Paris, sen måste vi byta till Orly för att sedan flyga Orly - Guadeloupe.

Först bor vi på La Toubana vid havet, sedan tar vi oss till Le Jardin Malanga i regnskogen.

Efter mormorbrödsbaket tog Johan och jag bussen till Norra Bantorget för en natt på Clarion Sign. Alltid mysko - och lyxigt - att göra det i sin egen stad. Lugnt och avslappnat. På söndagen gick vi till Kristoffer och Jenny. De bjöd på glögg, julmust, mjuk pepparkaka med smör (!), lussekatter och en helt fantastisk saffranskaka. Och julmusik förstås. Jenny åker till sina föräldrar över jul, men följer med oss till Västindien över nyår.

Och om jag kan rekommendera Clarion Sign? Bara om du är totalt oblyg. Det var glasvägg in till både dusch och toalett. Vi höll oss.

När jag och sambon åker iväg på egensemester, vilket vi nästan aldrig gör, vi är “alltid” med hans eller min familj, hamnar vi som i en liten bubbla. Tid, rum, verkligheten försvinner.

Så när vi nu kommer hem känner jag mig helt lost. Har ingen koll på vad som hänt i omvärlden, har ingen koll på vad som har hänt på jobbet, har ingen koll på mailen, röstbrevlådan. Osv.

Men att vara i sambo-bubblan var trevligt. Och resan var bra. Vi har promenerat, gått på bio, ätit fantastiska middagar (och trista luncher). I måndags lånade vi en bil och utforskade min morfars Umeå. Och i tisdags firade vi femårsdag & ett år som förlovade.

Mitt hjärta är fyllt med kärlek. Sambokärlek. Norrlandskärlek.

Vi har semester. Åker mot Umeå. Firar att vi varit tillsammans i fem år.

På fredag åker vi på semester och firar årsdag. Till Umeå. Så idag sticker jag till mormor för att få så mycket info hon kommer ihåg; min morfar föddes och växte upp i Umeå och jag vill veta lite mer. Vet inte ens vad hans mamma hette.

(Bakgrund till inlägget här) Hemma!