Därför köar jag i regnet för en telefon

Igår släpptes Iphone 4 i Sverige. Några butiker i storstäderna hade öppet från midnatt, andra hade säljstart tio i morse.

19.00 igår kväll parkerade Johan och jag oss utanför Telenors butik på Hamngatan i Stockholm. Vi valde Hamngatan trots att det var tre personer före oss i kön mot noll på Drottninggatan eftersom Hamngatan har både lampor och tak.

Men varför köade vi?
Varken Johan eller jag är Applefanatiker (Apple Fanboys). Just nu använder jag bara Apple, men det är av praktiska skäl; det är de som passar mig bäst just nu. Rent känslomässigt älskade jag min rosa Sony Vaio mycket mer än min MacBook.

Jag köade av två anledningar.

  • Dels så ville jag ha den nya Iphonen. Ja, det är kul med en ny telefon, men jag skaffar inte alla nya telefoner. Det som avgjorde det hela var att jag installerade OS4 på min Iphone 3G i maj. Dumt. Väldigt dumt. Sedan dess har jag knappt kunnat använda telefonen. Jag var alltså i desperat behov av en ny mobil, och eftersom jag visste att Iphone 4 skulle komma i juli ville jag inte köpa en gammal Iphone i maj. Och för att svara på frågan ”men varför köa, varför kunde du inte vänta en dag och köpa den på vanligt sätt?”. För att man inte vet hur många Iphones som kom till Sverige. Det råder en stor brist på Iphone 4 och Ipad runt om i världen och jag klarar inte en vecka till med min gamla trasiga.
  • Det är kul. Man lär sig mycket i en kö, vilken ”fankö” som helst. Jag gjorde flera iakttagelser som kommer hjälpa mig i mitt jobb. Och vi träffade kul folk, alla tre före oss i kön var jättetrevliga.

Jag är nöjd med att jag köade, men jag är också nöjd med tiden: 19-00. Den första i kön hade suttit sedan 13.00, nummer två sedan 16.00 och nummer tre sedan 18.00. Bakom oss fylldes kön sakta på och vid midnatt var det nog ett hundratal som köade; tjejer, killar, nördar, kostymfolk, kompisgäng, familjer med barn.

Vi hade stolar, dricka, tilltugg, fleecefiltar och regnstövlar, tak över huvudet, lampor och trevligt sällskap. Det var faktiskt kul.

www.flickr.com

47 dagar senare

Nu har det gått 47 dagar sedan jag fick min Ipad 3G. Ingenting har blivit som jag trodde.

Jag trodde jag skulle ha med mig Ipaden hela tiden. Det har jag inte, den är alldeles för tung för det.

Jag trodde att jag aldrig skulle lyssna på något genom den, nu lyssnar jag på sommarens alla sommarpratare i Ipaden.

Jag trodde jag skulle hitta massa nya funktioner som jag hittills saknat i mitt liv. Istället använder jag den för samma saker jag tidigare använde min laptop till: Facebook, Twitter, läser bloggar, skriver blogg, läser nyheter, surfar, e-shoppar, kollar recept, sysslar med kalendern och spelar spel.

Jag brukar inte ha med mig datorn på resor, om det inte är rena arbetsresor. Så med viss tvekan tog jag med mig Ipaden på sommarens första resa. Vi använde den hela tiden. Så självklart tog jag med mig den på sommarens andra resa. Vi använde den nästan inte alls. Vet inte alls hur jag ska göra på de tre återstående resorna i sommar.

Sämst
Att det saknar Flash/att så många sajter är byggda i Flash (välj vinkel själv). Att den är så tung.

Bäst
Att det mesta är så snyggt och så enkelt. Att batteritiden är så lång.

Sammanfattning: jag älskar min Ipad. Men jag använder den inte som jag trodde.

En ny familjemedlem

* Uppdatering: jisses så många felskrivningar, jag är uppenbarligen inte kompis med Ipadens tangentbord än.

När Apple berättade om sin nya produkt, iPad, var jag först tveksam. Inte till produkten i sig, men mitt behov av den. Samtidigt är det svårt att förutse sitt behov och användande av en helt ny produkt. Jag funderade ett tag, men kom till slut fram till att jag ville ha en Ipad.

Jag valde den lite dyrare varianten, som har 3G och inte bara wifi och alltså kan användas överallt. Den anlände i onsdags kväll och redan på torsdagen utsatte jag den för ett riktigt eldprov; en heldag på konferens utan uppbackning av en dator. Jag använde den mer eller mindre nonstop under dagen och på kvällen var batteriet nere på 50%. Jämför med en Iphone som tar slut på två timmar av sådant användande, eller en laptop som väl klarar tre timmar.

Vad gjorde jag då? Jag surfade hejdlöst, twittrade, Facebookade (det var en konferens som uppmanade till detta), skrev anteckningar från konferrensen och konceptade fram en ny app. Dessutom hade jag Instant Messaging igång och jag laddade ned ny appar.

Jag har fortfarande inte vant mig vid den och använder den inte fullt ut än, men jag ser redan att vi kommer ha ett kärleksfyllt förhållande.

Idag har jag klämt på en Ipad

Och jag har fortfarande köpångest. Jag som brukar vara så snabb på köpbeslut kan inte bestämma mig. Fast nu tror jag i och för sig att jag vet vad jag vill i alla fall: jag vill ha en Ipad och jag vill ha den i 3G-versionen. Men jag vill inte betala något abonnemang för den. Jag har nog med fasta kostnader som det är och har dessutom fri data på två simkort i mitt avtal med Telenor.

Så; kommer 3G släppas obunden står jag först i kön!

Nu är jag helt Applefierad

Den första datorn jag lekte med var en ZX Spectrum och jag var sex år. Sen följde Commodore 64, Amiga 500 och Amiga 1200. Kristoffers allihop. Min första egna dator var en Apple. Sen kom en PC (min första egna nya dator, 18-årspresent). Sen tog laptopsen över. En Dell, en Acer, en Sony Vaio.

Men nu är det Apple som gäller. För hela slanten. Bad om en MacBook till jobbet och kände att jag ville ha samma sak hemma. Fick en sådan i födelsedagspresent förra veckan. Och redan nu förstår jag inte hur jag någonsin kunnat leva utan vissa saker. Som tex upplyst tangentbord.

Dessutom har jag iPhone nu. Det känns konstigt – men bra – att ha blivit helt Applefierad.

Idag har jag …

  • Nästan fått hjärtattack av ilska på alla patetiska människor som beter sig som totala idioter när de väntar till sista minuten med att deklarera och springer vilda omkring vid Skattehuset när man kommer med bil.
  • Lekt massor med mina nya prylar (två MacBooks och en iPhone),
  • Fått en total aha-upplevelse.
  • Försökt undvika p-bot (som skulle ha blivit veckans tredje) genom att köra runt runt i Slussen och inne i Slussengaraget. Det var märkligt och egentligen värt ett eget inlägg.
  • Ätit en jättegod middag som min fantastiske sambo lagat – min sedan 4,5 år idag.